Livet
Jag hatar söndagar, jag hatar mitt liv. Allt känns förstört, och allt känns jobbigt. Det är ett enda stort elände och jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Hur fan ska man kunna vara positiv egentligen när man hela tiden har något att tänka på och grubbla över och när man känner att något fattas men man vet inte vad. Jag kan bara inte vara glad och nöjd över det som är när jag känner att det inte gör mig glad.
Idag är det t.ex. skitväder, det har snöat igår och inatt och det snöar fortfarande precis som om det just håller på bli vinter.
Men det är vår nu, vi har ställt om klockan till sommartid och allt känns ändå helt hopplöst.
Usch vad jag känner mig omotiverad. Jag vill göra något roligt och vettigt innan det är för sent. Medans man är ung borde man vara glad och göra de saker man vill göra och inte låta någon annan bestämma över någonting, men det går ju inte! Och var finns modet att ta ett steg i rätt riktning? Jag vågar inte, och jag vet inte hur jag ska gå tillväga. Mitt hjärta säger mig att jag vill göra något nytt, något annat. Men hur ska jag då bära mig åt?? Var ska jag vända mig? Vad vill jag göra?
Jag vill åka långt långt härifrån och se nya saker. Hur roligt är det att vara här egentligen. Man vill jobba, men kan inte jobba så mycket som man vill, och anledningen till att man ska jobba är enbart för att man ska behålla taket över huvudet, och kunna äta. Vad gör man i livet? man utbildar sig, man jobbar, man äter, man går på toa och sover. Man skaffar familj och lär sig ta eget ansvar och ägnar sitt liv åt det och sen vaknar man upp och inser att det är för sent att göra något och ångrar inerligt att man inte tog chansen när man hade den.
Därför vill jag göra något nu. Folk säger bara "Man kan ju inte ha roligt jämt", men om det är så att man känner att man aldrig har roligt borde man väl ändå kunna göra något någon gång för sen är man ändå fast här i vilket fall som helst.
Jag vill åka runt och se andra delar av världen, jag vill ha sol och värme, jag vill åka på äventyr, jag vill lära mig språk. Jag skiter i om det inte gör någon nytta, för det kanske är något som gör mig glad. Varför ska allt man gör ha någon nytta. Varför ska man göra andra glada i stället för sig själv. Jag har kanske kommit in i någon svacka men jag tror inte det blir bättre av att sitta här livet ut och ruttna. Varför ska allt vara så svårt när det verkar vara så lätt och självklart för en del? Och varför är det alltid mitt fel?, för det känns verkligen så. Låt mig tycka som jag vill! Jag vill inte att andra ska tycka åt mig för det blir inge bättre av det. Jag kan inte ändra mina känslor och det kan ingen annan göra heller, så är det bara.
Livet är ingen dans på rosor även om man så gärna vill tro det. Vakna, verkligheten är inte så lätt som man tro! Varför kan man inte få leva utanför verkligheten en stund?
Hur fan ska man kunna vara positiv egentligen när man hela tiden har något att tänka på och grubbla över och när man känner att något fattas men man vet inte vad. Jag kan bara inte vara glad och nöjd över det som är när jag känner att det inte gör mig glad.
Idag är det t.ex. skitväder, det har snöat igår och inatt och det snöar fortfarande precis som om det just håller på bli vinter.
Men det är vår nu, vi har ställt om klockan till sommartid och allt känns ändå helt hopplöst.
Usch vad jag känner mig omotiverad. Jag vill göra något roligt och vettigt innan det är för sent. Medans man är ung borde man vara glad och göra de saker man vill göra och inte låta någon annan bestämma över någonting, men det går ju inte! Och var finns modet att ta ett steg i rätt riktning? Jag vågar inte, och jag vet inte hur jag ska gå tillväga. Mitt hjärta säger mig att jag vill göra något nytt, något annat. Men hur ska jag då bära mig åt?? Var ska jag vända mig? Vad vill jag göra?
Jag vill åka långt långt härifrån och se nya saker. Hur roligt är det att vara här egentligen. Man vill jobba, men kan inte jobba så mycket som man vill, och anledningen till att man ska jobba är enbart för att man ska behålla taket över huvudet, och kunna äta. Vad gör man i livet? man utbildar sig, man jobbar, man äter, man går på toa och sover. Man skaffar familj och lär sig ta eget ansvar och ägnar sitt liv åt det och sen vaknar man upp och inser att det är för sent att göra något och ångrar inerligt att man inte tog chansen när man hade den.
Därför vill jag göra något nu. Folk säger bara "Man kan ju inte ha roligt jämt", men om det är så att man känner att man aldrig har roligt borde man väl ändå kunna göra något någon gång för sen är man ändå fast här i vilket fall som helst.
Jag vill åka runt och se andra delar av världen, jag vill ha sol och värme, jag vill åka på äventyr, jag vill lära mig språk. Jag skiter i om det inte gör någon nytta, för det kanske är något som gör mig glad. Varför ska allt man gör ha någon nytta. Varför ska man göra andra glada i stället för sig själv. Jag har kanske kommit in i någon svacka men jag tror inte det blir bättre av att sitta här livet ut och ruttna. Varför ska allt vara så svårt när det verkar vara så lätt och självklart för en del? Och varför är det alltid mitt fel?, för det känns verkligen så. Låt mig tycka som jag vill! Jag vill inte att andra ska tycka åt mig för det blir inge bättre av det. Jag kan inte ändra mina känslor och det kan ingen annan göra heller, så är det bara.
Livet är ingen dans på rosor även om man så gärna vill tro det. Vakna, verkligheten är inte så lätt som man tro! Varför kan man inte få leva utanför verkligheten en stund?
Kommentarer
Trackback
