Stor besvikelse
Den här veckan har varit tung, tror jag kommit in i någon form av höst-depression , och misstänker att det kommer hålla i sig ett tag. Känner mig totalt omotiverad. Det är en tung tid framöver nu. Innan snön lagt sig, innan nattens mörker vänder om igen till ljusare tider, innan året är slut, och ett nytt tar vid.
Hur kommer allting se ut då. Humöret, livet, världen. Det finns mycket man kan fundera över.
Imorse när jag steg upp ur sängen och vred upp persiennera slogs jag av en stor besvikelse, och jag ville bara lägga mig ner och somna om igen. Men drömmen hade återigen blivit verklighet. Jag var tvungen att stiga upp vare sig jag ville eller inte. Utanför fönstret låg snön vit, jag kände mig inte alls sugen på att gå ut. Förut var jag glad när snön hade lagt så pass att det knarrade under skorna när man gick ut, i dagsläget känns det totalt ointressant.
I våras var jag glad, och i sommar trots att vädret varit rent åt h'vete! Men nu, jag hatar verkligen hösten och vintern. Tunga månader, oktober, november, december, januari, februari. Kanske det finns en ljuspunkt därefter.
Jobbigt att behöva känna såhär, men så är det....och så kommer det nog att bli.
